Ynk

Alltid lika kul att lägga massa pengar på dödstråkig studentlitteratur. Särskilt den här gången, eftersom det är en kurs jag egentligen inte är intresserad av att läsa.
Men jag kom inte in på barn-och ungdomskultur, som jag sökte i sen anmälan, så det är bara att bita ihop ett halvår och läsa kognitionsvetenskap.
Hela första delkursen ska handla om Steve Jobs. 
Kom igen. En hel kurs. Så intressant kan människan inte vara.
 Suck.


Dessutom sökte jag på antagningspoäng till socionomutbildningen, och fick leta upp en sida för att räkna ut mitt eget gymnasiepoäng. Senaste uppgifterna jag hittade från GU, så låg antagningen på 19, något. Jag har 18,98. Så jag ligger alltså och svävar någonstans mellan att komma in och inte, beroende på hur många som söker och vad de har för poäng.

Nu när jag äntligen kommit lite på rätt köl igen och känner att jag har ett mål - något jag vill tillbringa de närmaste åren med för att så småningom komma dit jag vill i livet. Och om jag nu inte kan nå mitt jävla mål, så måste jag tänka om IGEN. 



Usch. Nu fick jag den där jag-är-inte-tillräckligt-bra-och-jag-räcker-aldrig-till - känslan som jag får emellanåt. Särskilt när jag pluggar. Jag har sett fram emot att plugga, men nu - just nu - känns det inte lika kul. 


Och det är till och med för dåligt väder för att gå ut och tröstköpa kinapuffar... 

Planering

Det blev inget Criminal Minds. Istället har jag suttit och drömt om en Cuba-resa jag och Sebbe hoppas vi kan göra nästa sommar. Först ett besök hos mina barn i Mexico på en vecka eller något, och sedan Cuba. Visst, det är mycket pengar som ska sparas, så det är inte helt säkert att det blir av. Men drömma måste man ju få göra!

 

 

Snart är det höst

Halvsitter i sängen med datorn i knät och tittar ut på regnet utanför. Känns skönt att veta att jag inte behöver gå till jobbet idag. Att jag kan sitta här nästan hela dagen, om jag vill. 

Såna här dagar, när man är trött och känner sig lite sliten, är det skönt med regn. Då slipper man dåligt samvete för att vara inne. Visst är det synd att vi inte fått mer sol i sommar, men jag insåg nyss att det ändå ska bli rätt skönt med höst. Jag ska börja plugga igen, vilket förhoppningsvis innebär lite mer fasta rutiner, lite nya människor och lite mindre jobb. Ser också fram emot att löven blir sådär vackert gula och röda. Och jag ser fram emot att alla serier ska börja igen. Det är ändå mysigt att sitta inne en mörk kväll under en filt i soffan med en kopp te och bara mysa till serier/film/bok. 

Jag vet inte riktigt vad jag ska plugga än dock, det är lite stressande. Jag har kommit in på en kurs jag sedan insåg att jag inte ville läsa. Något med IT. Vad tänkte jag där, liksom? Så jag sökte en annan kurs i sen anmälan, men jag vet inte om jag kommit in på den än. Och jag ska ha "upprop" eller vad man säger på måndag, så börjar kännas som att det är lite bråttom, om jag ska hinna köpa kurslitteratur och sånt. 

Men det löser sig, som man säger. Allting brukar lösa sig. 
Nu ska jag bara ligga här i sängen och titta på Criminal Minds. Hela dagen.  

Stella

Jag har blivit moster! Välkommen till världen fina lilla Stella.

 

Till Gud

Kära gode Gud.

Okej, jag vet att jag inte tror på dig. Men OM du finns... Kan du inte göra så att vi får den här lägenheten? Jag kommer förmodligen inte tro på dig i alla fall, men jag kommer bli lycklig. Och du vill väl att dina barn ska vara lyckliga? Blink blink. Jag menar Amen. 

Där min själ vill bo

Jag har hittat hjärtat
där min själ vill bo

Och idag lovar jag dig 
min kärlek, min trohet
min vänskap, mitt stöd
För resten av våra liv

Jag lovar att dela allt med dig
Mina tårar och mina skratt
mina framgångar och besvikelser
mina tankar och drömmar
så länge jag lever

Jag lovar att älska dig
även när jag är arg på dig
Jag lovar att gottgöra dig
när jag gjort dig ledsen
Jag lovar att alltid klia dig på ryggen
när vi myser i soffan på kvällarna
Så länge vi båda finns till

Jag lovar att varje dag visa
hur otroligt älskad du är
och att alltid försöka göra dig
lika lycklig som du gör mig
Så länge jag andas


För jag har hittat hjärtat
där min själ vill bo
tills den dag ditt hjärta slutar slå 

Var vänlig kopiera inte dikten, då den är min egen och är från mig till Sebbe.

To win some or learn some

En förlovning för mig är inte ett sätt att "fånga" varandra, att liksom märka honom som min. Jag får erkänna att så var det när jag var yngre, men idag - med den här fina mannen jag har - är det helt enkelt ett sätt att visa hur mycket jag älskar honom, och hur säker jag är på att det kommer vara vi två föralltid. Det är ett löfte, att jag vill bli hans fru, att jag vill älska honom och vara med honom resten av livet. Och ja, en förlovning är ju officiell, man lovar ju det inför "världen", men framför allt är det en sak mellan oss. Det är något vi gör för vår egen skull, något fint vi vill dela med varandra.